När jag var i Australien fick jag ett tips från käre broder om en glass med ett litet eget namn. Var självklart tvungen att ta mig en titt efter den och där stod den i hyllan minsann. Bra namn?

Nu sitter jag med fötterna i ett fotbad som Efva gjort i ordning åt mig. Man har det rikitgt bra ibland! Eller ja, för det mesta! Det är så otroligt skönt att få slappna av en sväng. Den senaste veckan har det inte blivit så mycket av det. Jag har jobbat en hel del inklusive lördag så idag fick bli en otroligt slö dag.
På onsdag kväll fick jag iallafall ett avbrott och tröffade Christoffers föräldrar som är i Oslo någon vecka. Det var kul att få träffa dem en sväng och kul att de faktiskt tog sig tid och ville träffa mig. Hans bror och flickvän var också med. Den enda som saknades var Chris själv. Det blev lite konstigt och tomt. Jag saknar dig!

Men om exakt 28 dagar sitter jag på flyget på väg ner till Kuala Lumpur för två veckor i värmen och med världens bästa. Plus mammsen och pappsen! :) Jag lääängtar! Tre helger i Norge kvar. Det är inte mycket. Det är inte mycket!

Kommande veckan har vi varetelling på jobbet. Inventering alltså. Vi ska tydligen bara vara fyra personer som inventerar hela lagret på fyra dagar. På inventeringen i julas var vi väl cirka femton stycken och det tog iallafall fem dagar. Jag undrar hur det kommer att gå.

Under förra inventeringen blev jag så inne i det att jag drömde att jag scannade varor. I denna period pratade jag en hel del i sömnen och det var även då jag hade börjat träffa Christoffer och en natt sov jag över hos honom. Jag vaknade plötsligt av att jag sa "Nu har jag bara tvåhundra kvar!"
Chris vaknade självklart och frågade vad jag sa och av någon anledning skämmas jag alltid när någon hör mig prata i sömnen så jag vände mig tvärt om och sa "Ingenting!!!"
"Ligger du och teller nu Lina?"

Det har jag fått höta några gånger sedan dess.

Nu: fotmassage! Lyx!!

Att bedövas hos tandläkaren kan vara ganska häftigt. Just efter tandläkardelen. Man kan inte prata, dricka eller äta ordentligt och läppen tycks väga ett ton och hänga ner till marken. Det är en knepig känsla.
Något jag dock aldrig tänkt på är hur det blir att göra miner med en bedövad läpp. Prova det!
Tyvärr märkte jag inte det här förrän bedövningen nästan gått bort så tänk bara hur det är precis i början. Måste testas!

För någon månad sedan var jag och Linda på bio för att se filmen Coraline. Linda hade förbeställt biljetterna och när vi kom in i salongen reagerade hon på att det inte alls såg ut som på bilden när hon bokade men vi ryckte på axlarna och satte och oss väntade. Vi var självklart tvugna att prova våra fina 3D-glasögon vi fått till filmen. Så där satt vi i glasögonen och pratade och fnissade tills filmen börjar fem minuter senare än vad det stått. Fram kommer filmtiteln och där står det TRANSFORMERS. Efter någon blick runtom oss såg vi även att vi var de enda med glasögon. Vi hade gått in i fel biosalong!  Efter någon minuts didkuterande om vad vi skulle göra försökte vi smita ut så diskret som möjligt och sedan smita in på den rätta filmen tio minuter sent. Coraline var iallafall otroligt bra och sevärd! Se bara till att gå in i rätt sal!

Om en ungefär en månad är det dags för mig att åka till Stockholm och sätta mig på planet till Malaysia. Får träffa både Chris, mamma och pappa på samma gång. Längtar!

Men innan jag får dra mig mot planet har jag två veckors av arbete att ta igen. Jag jobbar alltså just nu för fullt. Det blir en hel del långa dagar och efter 64 timmar på jobbet den här veckan blev det en väääldigt lugn helg. Så kommer det att bli fram tills jag åker för det är ungefär så mycket övertid jag måste jobba för att komma ikapp timmarna. Men jag klagar inte. Att ha möjligheten att åka till Malaysia i två veckor och ändå fixa så att jag får lön är otroligt bra.

Idag var jag iallafall ute och gick en sväng och sprang till och med lite! Jag är otroligt stolt! Har bestämt mig för att börja röra på mig igen. Iallafall lite!

Imorgon blir det sovmorgon. Jag ska på svenska ambassaden och hämta ut mitt pass pch den öpnar inte förrän tio!
Ändå blir det nog sängdags för mig snart. Trötter!!!

Hoppas alla mår bra där hemma eller var ni nu är!

Efter Sverigeresan har jag fått massor av störande finnar. När jag satt på bussen störde jag mig på något på min nedre läpp och när jag kommer hem och ser mig själv i spegeln möts jag av detta:

Jag är en rätt bloggbesatt person. Som alla som känner mig vet så är jag en väldigt nyfiken person och hatar att missa när saker händer. Detta är nog också en av anledningarna till att jag läser folks bloggar. Jag vill veta om deras liv. Rätt sjukt egentligen. Att man sitter och läser bloggar som skrivs av människor man inte ens känner. Läser ju självklart mina vänner och bekantas bloggar med.
Iallafall så hittar man rätt många sidor och fina kläder som bloggläsare.

Det blev ju inte speciellt mycket från Australien här på bloggen då jag lade ut det mesta på facebook och sedan glömde resten. För att ta igen för det tänkte jag iallafall att jag kunde lägga ut några kort lite då och då bara för att. Så här kommer de första.
De här korten är från när vi var ut till St.Kilda som är ett ställe, en liten bit från centrum, med en massa små affärer, ett litet nöjesfält och en fin strand. Var ju där på vintern så det var rätt kallt. Jag tyckte det var helt underbart ändå så då kan man bara tänka sig hur det är i solsken. Lätt ett av favoritställerna.

Vare gång jag kommer hem sker samma sak. Pilen kommer in helt ovetandes. Mamma plockar upp honom och bestämmer sig för att hon vill gosa. Det vill inte Pilen. Men då mamma är rätt mycket större än lilla plutten så får han gott ligga kvar fasthållen i hennes armar. Men tro inte att han ska se nöjd ut!



En unge var och skrek/grät utanför mitt förster härom dagen. Min första tanke var: "Nu är det en katt som är sur" Är det en konstig koppling?

Idag tar min käre bror sitt pick och pack och flyttar upp till Luleå för att börja plugga till civilingenjör. Fem hela år i skolan. Jag är inte avundsjuk. Det kommer att bli konstigt att inte ha honom hemma i Hudik när man är hemma. Men det blir självklart någon påhälsning framöver!

Lycka till brorsan! Du kommer att klara dig galant!

JA! Nu kör jag igång det sista försöket med denna eländiga blogg. Eller denna eländiga Lina kanske det heter?

Är för stunden hemma i Hudik. Har varit hemma sedan i torsdags men imorgon bär det av till Oslo igen. Skönt på ett sätt. Mindre skönt på ett annat. Jag är inte så peppad på att jobba just nu. Speciellt inte när hela min lediga vecka inte varit så ledig. Jag åkte ju nämligen hem för att till slut ta itu med alla mina tusen lådor jag så praktiskt fyllt med skräp och slängt upp på vinden. När man blandar allt från tomma batterier, rökelser och en massa papper så är det inte direkt det snabbaste att sortera. Men nu är jag iallafall helt klar efter att ha kastat innehållet i ungefär tio lådor. Pust!

Har dock lite skuldkänslor. Har knappt haft tid att höra av mig till någon alls medans jag varit hemma. Tiden räcker aldrig till. Jag hatar tiden! Fick iallafall träffa Linda och Sophie en snabbis. De drar ju iväg till Australien om mindre än en månad och vem vet när man får se dem nästa gång. Farmor har ju även fått en del tid. Tydligen allt för lite enligt henne själv.
Men JENNY! Läser du det här så vill jag att du planerar in så många dagar du bara kan i januari med mig! Och någon i jul!!!!!! Det är nästa gång jag kommer hem.

Idag har släkten firat farmors 85-ärsdag. Jag kan inte fatta att hon är så gammal min lilla farmor. Men äldre ska hon minsann bli! Vi åkte iallafall till Orbaden där de hade en god lunchbuffe och en helt otroligt efterrättsbuffe. Sånt med att vara nyttig funkar aldrig i Hudik. Tusan!