Jag hittade det här inlägget från ungefär ett år sedan.

Jag kan inte fatta att det är över ett år sedan vi var tvugna att låta Pilen somna in. Det gör fortfarande ont i hjärtat när jag tänker på honom. Det är helt sjukt hur mycket ett djur kan komma att betyda.
Då jag sa hejdå när jag flyttade trodde jag att det var tills vidare och inte ett sista hejdå. Jag hatar att jag inte fick vara hemma och klappa honom en sista gång.

Var jag är? På biblioteket så klart! Gör jag något annat än att sitta här? Näe!
"OJ, vad duktig hon är som pluggar så mycket" tänker ni säkert nu. Men se där har vi problemet. Att jag är på biblioteket behöver inte betyda att jag får något gjort.. tyvärr!

Jag hade behövt någon med piska som hindrade mig från att "zona" ut från plugget sisådär var femte minut. Jag MÅSTE bli mer effektiv nu när examensperioden faktiskt inte är långt borta. För att hålla mig på min A-average måste jag få ett snitt på 82 procent i mina ämnen den här terminen. Det går inte om jag fortsätter på såhär.

Tungan ut åt min koncentrationsförmåga!

Vi har grön karamellfärg hemma som Christoffer lämpligtvis hittade när han stod och lagade nudlar.

Jag trodde jag var sambo med en norrman och inte en femåring. Med närmare eftertanke kanske de inte är speciellt olika...

I lördags var jag på väg till biblioteket, som skulle bli efterföljt av tre timmar med badminton, då Karen hörde av sig och frågade om jag vilje följa med till Ikea. Då var det bara att vända hem och byta om. Ja, alltså Ikea tackar man ju inte nej till.

Jag älskar att vara på Ikea. Det känns nästan som att man är i Sverige när man går runt där inne och läser alla svenska ord och går till restaurangen och äter köttbullar. Väldigt lämpligt om man har lite Sverigelängtan med!

Lunchen. En daimtårtbit fick följa med också. Karen tog strips med sina köttbullar. FELFELFEL!!!!!!!

Vi avslutade självklart med att gå till matbutiken där jag handlade för pengar jag absolut inte har. Det är ju inte biligt med importerat men ibland så får man lov att lyxa till det. Knäckebröd, lingonsylt, kalles kaviar, brunsås, daim, ballerina och ahlgrens bilar fick följa med hem. MUMS! Det enda jag saknar på mataffären är nog ostkrokar och kanske saltlakrits. Men inte ska man klaga. Jag är glad över att det ens går att något alls.

Jag kan inte förstå att det redan gått tio år sedan terrorattentaten i USA. Jag minns det som igår. Vi bodde på Astana condominium och pappa satt och tittade på nyheterna. Så helt plötsligt ropade han att de sprängde tornen.

Det blev väldigt konstig stämning på skolan efteråt. Då skolan vi gick på var en Amerikansk skola var det många amerikaner som gick där. Jag minns hur de stod och grät på skolgården och hur hela skolan fick göra inte bara brandövningar utan även öva på hur man skulle handla om skolan blev bombhotad. Ganska sjukt nu när man tänker på det i efterhand.

Jag är tacksam att jag inte själv blev påverkad personligen. En så hemsk händelse som orsakade många oskyldiga liv.

Mina tankar går till de drabbade i 9/11

Idag blev det sushi till middag. Något vi faktiskt inte gjort sedan vi flyttade till den här lägenheten. Gott blev det iallafall. Vi har ett bra system, Christoffer och jag. Han fixar laxbitarna så rullar jag. Det blir bäst så. Laxbitarna är typ heliga för Christoffer så det är bäst att han tar hand om dem själv. Då kan han stå och skära medan han drömmer om en karriär som sushi-chef eller laxbitskärare.

De var faktiskt rätt goda men inte salta nog för min smak. Traditionella är fortfarande bättre. Men kul med omväxling är det alltid!

När vi var och handlade förra veckan blev jag överlycklig. Bananer var på special och kostade "bara" 60 kronor kilot. Tro det eller ej, det är faktiskt billigt. Det senaste halvåret har bananer kostat runt 90 kronor per kilo vilket resulterat i att jag inte köpt en enda banan här sen innan jul.

Jag tog två bananer och gick till Christoffer och sa att det var en historisk dag. Han tyckte jag var töntig som var så lycklig över två fjuttiga bananer.

HAN kan vara töntig..

Guleböj!

Sitter och äter svindyra vindruvor medan jag gör lite skolarbete till imorgon. Råkade igår köpa importerade vindruvor för runt nittio kronor kilot så nu måste det njutas som bara den. Fick lite panik när jag såg vad det var som gjorde mitt köp så dyrt men man kan ju liksom inte lämna tillbaka frukt bara för att man tagit fel sort?! Eller?

Idag var vi och bowlade med lite människor från University Mews (där vi bor). De hade organiserat så att vi fick en liten middag och bowla två omgångar för fem dollar (typ 35 svenska kronor) vilket var sjukt bra. Första omgången vann Christoffer på vår bana medans jag spelade otroligt dåligt. Andra omgången hade jag väldig tur och vann både på vår bana och över de andra två banorna med. Stolt! Klappa på huvudet

Det enda negativa med dessa vinster var priserna vilka bestod av choklad. Christoffer och jag har bestämt att försöka ha någon månad utan godis och annat sånt. Eller okej jag har bestämt och Christoffer får bara hänga på. Haha. Bara lite.

Men när man får GRATIS choklad kan man ju inte bara tacka nej?! Vi lyckades ge bort en chokladplatta till Tim men det blev fortfarande en del kvar så ikväll har vi svullat. Inte bra..

Inte bara gratis utan även bland mina chokladfavoriter. Går bara inte att säga nej till Lindt..

 

Ja, jag har sagt det förut och säger det igen. Imorgon är det ny vecka och då är det slut på sånt här!