Det är så svårt ibland att förstå och beskriva sina känslor. Speciellt när de är så starka, så många och så blandade. Jag är så glad att jag har så mycket stöttande familj, släkt och vänner. För att inte glömma Christoffer. Han är min pelare att luta mig mot i alla stunder och utan honom hade jag legat som ett torkat skal på golvet och fallit sönder bit för bit, dag för dag.

Verkligheten kallar på mig nu. Skolan tar inte hänsyn till hur mitt hjärta mår och faktum är att jag har två prov nästa vecka som jag inte alls är förberedd för i skrivande stund.

Som jag älskar dig