Ja då var det slut på födelsedagen för det här året. Det här var nog den födelsedag av alla mina 19 stycken som kändes minst som en födelsedag. Den fick ta platsen från min 11-åriga födelsedag då vi precis flyttat till KL.
Födelsedagen är liksom en dag man myser lite med familjen och släkten och allt man gör känns liksom lite extra speciellt. Jag kommer ihåg ett prov vi skrev första eller andra året på broman. Det var i ett ämne jag hatade, (så mycket kommer jag ihåg!) men bara för att det var min födelsedag så kunde jag le igenom det och gå ut därifrån och må bra.
Idag var bara som en vanlig vardag. Nästan.

Fast den började väldigt bra. Linda kom med frukost på sängen. Inte heller vilken frukost på sängen som helst utan en med inte bara frukostmat utan även en mycket kladdig och väldigt chokladig "bit" brownie toppad med massor av grädde och riven choklad. Det blev ett bra uppvaknande!

                                                                             Yummie!

Mamma, bli inte orolig. det ingick faktiskt en tallrik fil och flingor som inte syns på bild. Vi lever inte BARA på choklad och onyttigheter. Bara nästan :)

Under dagen blev det en hel del grattissms och mail. Mycket trevligt. Men trevligast av allt var nog gratulationskortet familjen skickade. Linda och jag fick oss ett gott skratt då vi såg kortet. Nej, man ska inte vara taskig mot sin familj men minerna på kortet var svåra att inte skratta åt. Familjen Sjölin i ett nötskal I guess. Kortet var dock väldigt fint och omtänksamt och jag blev glad då jag öppnade det. Så tack :) Längtar verkligen till fredag nu!