Fredag idag. På fredagskvällar brukar man vara med vänner och göra saker typ parta eller så. Inte jag. Nej jag var på Hjälp Till Liv Internationals vinterfika. Det var fika för alla som arbetar i organisationen och hjälper till på olika sätt. Visst var det trevligt med soppa och fika men det kändes som att medelåldern låg på sisådär 70 år. Jag var nog den ända på hela stället som var under 50. Det fick mig att känna mig väldigt liten.
Iallafall så har jag börjat hjälpa till genom att jag ska ringa folk vars fadderbarn snart fyller år och liksom påminna dem. Då Allan delade ut listan på vilka personer som gjorde vad inom organisationen och jag såg mitt namn på den blev jag glad.
Visst, jag kanske inte gör så jättemycket med något gör jag iallafall. Jag stod med som en av de ansvariga för fadderverksamheten i Rumänien och det kändes stort. Detta gjorde mig ännu mer taggad att hjälpa till med mer saker för jag vet hur mycket det uppskattas.
Ska ta och skriva ett brev till mitt fadderbarn Maria någon dag också. Det vore roligt att ha lite kontakt med henne.

Alla borde förstå hur lite som krävs för att hjälpa till. Man behöver inte lägga ner all sin fritid på det utan det hjälper med någon gång då och då. Alla kan göra skillnad!
Man behöver ingen lön då man gör sånt här utan ens betalning är då man ser lyckan i människors ansikten. Man får hjälpa folk få ett bättre liv.
Resan till Rumänien var nog ett av de största grejerna jag gjort i mitt liv och jag kommer defenitivt åka ner igen. Om någon får chansen att göra något liknande någon gång så ta den! Man ångrar sig inte. En upplevelse för livet!


Aja nu ska jag väl försöka ha ett liv och åka in till Jonas och umgås lite. Sitter inte hemma iaf :)





We're just too different
Sometimes opposites are just too opposite to match
I know that now